Våra rättsområden

Familjerätten är den del av juridiken som reglerar de ekonomiska rättigheterna och skyldigheterna mellan familjemedlemmar.

Vårdnadstvist

Vid vårdnadstvister blir utgångspunkten vårdnadshavarnas samarbetsförmåga, kommunikation med barnens bästa i fokus.
Vårdnadstvister inleds oftast med en kartläggning av situationen och konflikten. Första steget i processen brukar vara att vårdnadshavarna hänvisas till familjerättsenheten i sin kommun för att med ledning av kommunens tjänsteman föra samarbetssamtal och hitta en samförståndslösning. Samma enhet brukar även förmedla hjälp med familjerådgivning ifall det anses fördelaktigt för vårdnadshavarna och barnen. Då det inte finns tillräckligt starka grunder för att komma överens på ett frivilligt sätt träder juridiska ombud in.

En vårdnadstvist handlar om det ansvar och rätt som tillkommer en förälder att ta beslut för sitt barn samt ha rätt att få information från myndigheter mm. Det krävs tungt vägande skäl (som exempelvis missbruk, våld, psykisk ohälsa) till varför domstolen ska besluta om enskild vårdnad.

Jag har en mångårig erfarenhet av vårdnadstvister av alla möjliga slag. Vid akuta eller tydligt ohållbara lägen där barnen drabbas, prioriterar jag ärenden.

Rättsskydd ingår vanligtvis i hemförsäkring och täcker en stor del av kostnaden för ett juridiskt ombud. Klienten måste trots det alltid betala en del av kostnaden direkt till ombudet i form av en självrisk.
I de fall hemförsäkring inte täcker den aktuella tvisten, eller då klienten saknar hemförsäkring finns det möjlighet att ansöka om sk rättshjälp som innebär att staten står för en del av kostnaden för juridiskt ombud.
Jag bistår självklart mina klienter med att söka både rättskydd och rättshjälp.

Boende och umgänge

Då flesta målen rör frågor om var barnets boende samt i vilken utsträckning och under vilka former barnet ska ha rätt till umgänge med respektive förälder.
Det vanligaste umgängesformen i Sverige är växelvis boende där barnet bor varannan vecka hos varje vårdnadshavare.

Underhållsbidrag till barn

Efter en skilsmässa eller separation uppstår frågan om hur barnets materiella behov ska tillgodoses. Underhållsbidrag eller underhållsstöd ska motsvara barnens ekonomiska behov och fördelas mellan förädlarna efter respektives ekonomiska förmåga. Om ett barn bor mer hos den ena av föräldrarna, kan den andre föräldern bli skyldig att betala underhållsbidrag.
Om föräldrarna inte kan enas kan boendeförälderns vända sig till Försäkringskassan och ansöka om underhållsstöd.
I de fall föräldrar inte kan enas om storleken på underhållsbidraget kan det bli aktuellt med att låta domstolen pröva frågan. I tvister om underhållsbidrag kan du ha rätt till rättsskydd genom din hemförsäkring.

Samboavtal

I Sverige omfattas alla partner som bor ihop av sambolagen. Enligt sambolagen fördelas den bostad och det bohag som har förvärvats för gemensamt bruk med hälften vardera vid en separation, oavsett vem som har betalat densamma eller genom arv, gåva eller testamente fått densamma. Om någon av samborna har bidragit i större grad än den andra kan det vara av fördel att upprätta ett samboavtal, som i praktiken avtalar bort sambolagen eller delar av den. Varje samboavtal är individuellt.

Äktenskapsförord

Äktenskapsförord kan upprättas inför eller under ett pågående äktenskap. Det reglerar vilka tillgångar som ska ingå vid en bodelning med anledning av en äktenskapsskillnad eller ett dödsfall. Äktenskapsförord träder i kraft först när ett äktenskap upphör, på grund av äktenskapsskillnad eller vid den ena makens död. Då äktenskapsförord inte finns tillämpas enligt svensk lag en regel om att man delar lika på värdet av alla tillgångar som inte utgör enskild egendom, och som kallas för giftorättsgods. Enskild egendom kan regleras genom äktenskapsförord, gåva eller arv med föreskrift om att den ska utgöra enskild egendom.

Bodelning

I samband med en skilsmässa eller att man bryter upp ett samboförhållande kan olika bodelningsfrågor aktualiseras. En bodelning reglerar hur parternas inbördes fördelning av den gemensamma egendomen ska gå till. Detta kan antingen ske genom ett äktenskapsförord eller samboavtal som träffats innan bodelning eller också genom att upprätta ett bodelningsavtal. Om man inte kan komma överens om vad som är gemensamt ägd egendom eller hur den gemensamma egendomen ska fördelas kan man påkalla bodelning. Det går även att ansöka om att en domstol ska förordna en bodelningsförrättare, vilken får i uppdrag att fördela egendomen mellan parterna.

Jag har bred erfarenhet av att biträda privatpersoner vid upprättande av äktenskapsförord och samboavtal. Jag åtar mig även uppdrag som ombud i bodelningstvister samt uppdrag som bodelningsförrättare.

Bouppteckning

En bouppteckning är en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall och vid konkurs. I bouppteckningen ska också uppges vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar.
Bouppteckning skall förrättas inom tre månader från dödsfallet och inlämnas till Skatteverket inom en månad från själva bouppteckningsförrättningen – bouppteckningen skall alltså lämnas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet.
När bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket ligger den till grund för bodelning mellan den avlidne och dennes maka på grund av äktenskapets upplösning vid dödsfallet och för skiftet mellan arvingarna av den avlidnes kvarlåtenskap (arvskiftet) sedan bodelning har skett. Bodelning sker också för sambo när någon av de samboende har förvärvat bostad eller bohag för gemensamt bruk.

Arvskifte

Arvskiftet är ett skriftligt avtal som visar på vem som ska få vad av de tillgångar som finns i dödsboet. Det förrättas av arvingar och universella testamentstagare.
Alla arvingar är delägare i den juridiska person som dödsboet utgör. Envar delägare har rätt att vid skiftet få del i varje slag av egendom
Var den avlidne gift eller sambo, ska först bodelning förrättas innan arvskifte får ske.
Arvskiftet skall formaliseras i en juridisk handling som skrivs under av delägarna – sk arvskifte eller arvskifteshandling.
När dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tvångsskifte istället genomföras.
Jag har lång erfarenhet av arvskifte, upprättande av testamenten och andra rättshandlingar som rör tolkning av testamenten, kränkning av laglott och efterarv. Jag tar uppdrag som boutredningsman, skiftesman och testamentsexekutor.

Testamente

Genom ett testamente bestämmer testator (dvs den som upprättar ett testamente) vem som ska få vad, vid vilket tillfälle och huruvida det ska finnas eventuella speciella krav. Om testamente inte finns fördelas ägodelarna enligt svensk lag till den avlidnes släkt och familj.

Ett testamente ska skrivas under av två oberoende vittnen (dvs inte maka/make, sambo, barn, syskon etc) i närvaro av testatorn. Vittnena ska känna till att det är ett testamente de skriver under och bevittnar, men det finns ingen skyldighet för testatorn att informera om innehållet.
Uppfylls inte formkraven blir testamentet ogiltigt. Testamentet kan även ogiltigförklaras om testatorn blivit utsatt för sk ”otillbörlig påverkan” dvs att någon har utnyttjat dennes viljesvaghet, oförstånd eller okunskap inom lagstiftningen. Därför är det av största vikt att upprätta ett testamente genom ett juridiskt ombud.
Ett testamente registreras inte och därför är det viktigt att förvara originalet på en säker plats, exempelvis ett kassa- eller säkerhetsskåp. Idag finns det också privata aktörer som tillhandahåller testamentsförvaring

Målsägande biträde

Den som har utsatts för brott (sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån etc) har rätt till eget juridiskt biträde som skall representera brottsoffrets intressen i rättsprocessen mot den som begått brottet. Får att få målsägandebiträde måste vissa krav vara uppfyllda. Kostnaden för den advokat som utsetts till målsägandebiträde kostar i princip inte någonting för brottsoffret då staten står denna kostnad.

LVU Lag om vård av unga

Om ett barn eller en tonåring riskerar att fara riktigt illa kan han/hon vårdas enligt lagen om vård av unga, LVU. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende som missbruk eller olagliga handlingar. LVUs syfte är att skydda barn och ungdomar och fokusera på deras bästa.

Det är förvaltningsrätten som beslutar om en ung person ska vårdas enligt LVU eller inte samt utse offentligt biträde som ska ta tillvara den unges intressen i målet. Men det är socialnämnden på kommunen som bestämmer hur detta ska göras. Det är också socialnämnden som tar initiativ till LVU-vården och skickar ansökan till förvaltningsrätten. Rätten beslutar om den unge ska vårdas enligt LVU eller inte.
Förvaltningsrättens beslut om att vårda en ung person med tvång kan överklagas till kammarrätten.
Kontakta mig gärna vid frågor om LVU.

LVM Lag om vård av missbrukare

Lag om vård av missbrukare i vissa fall är i Sverige en tvångslag som ombesörjer sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt.

Om någon är djupt inne i ett missbruk, men vägrar gå med på vård, kan förvaltningsrätten besluta om tvångsvård. Syftet med detta är att bryta missbruket och motivera till frivillig behandling.

För att förvaltningsrätten ska kunna besluta om tvångsvård gäller det att personen utsätter sig själv för allvarlig fara, riskerar att förstöra sitt liv eller att alvarligt skada sig själv eller närstående till följd av missbruket.
Socialnämnden tar initiativ till tvångsvård genom att skicka ansökan till förvaltningsrätten som beslutar huruvida den missbrukande personen ska vårdas enligt LVM och vidare utser ett offentligt biträde åt den missbrukande personen.
Förvaltningsrättens beslut om tvångsvård kan överklagas till kammarrätten.
Kontakta mig gärna vid frågor om LVM.